Kategori: Uppskattat

Det kliar i mina fingrar av otålighet när jag landar vid ett litet plåtskjul skjul i slutet på en lerig väg. Skjulet utgör en av många små rebellbaser i Bolivia. Rebellerna runt mig trycker automat vapnen mot bröstet och deras blickar rör sig sökande fram och tillbaka. Jag kanske inbillar mig men det finns en spänning i luften. Uppifrån skjulet kan jag se ner för de gröna kullarna och ut över gårdar och byar där människor rör sig i en seg vardaglig lunk. Det är dock kaoset som vilar under den idylliska fasaden som lockar. Vårt uppdrag. Kartellen Santa Blacna.

Fortsätt läsa ”Spelat: Ghost Recon – Wilderlands”

Jag är strandad på en liten flotte ute i havet. Det är bara jag och mitt fiskespö här. Världen omkring mig finns inte längre, eller snarare den har blivit översvämmad och det enda som återstår är ett stort hav. Bortsett små små öar med ensamma varelser som behöver min hjälp och vill handla med mig.

Fortsätt läsa ”Spelat: A girl adrift”

Planeten vi landat på är brun och trist, men det är därför vi är här. För att väcka den till grönskande liv igen. Min lilla laserkanon skjuter ner meteorit efter meteorit när jag vilar fingret mot skärmen. När mätaren når hundra procent packar vi in oss i vårt lilla skepp och åker vidare.

 

Fortsätt läsa ”Spelat: Greening 2”

I ett försök att blåsa lite mer liv i bloggen tänkte jag börja testa och skriva om lite mobilspel. Skolan tar upp så mycket tid och jag hinner aldrig sätta mig ner vid datorn för att spela spel. Samtidigt saknar jag spel (och att skriva för nöjes skull) väldigt mycket.

Hörde att Fallout-serien fyllde 20 år i september därför tänkte jag att det skulle vara prefekt att börja med Fallout Shelter! Men det är inte första gången jag installerar och spelar Fallout Shelter… Detta är säkert tredje-fjärde gången som jag nu kommer tillbaka och börjar om i ett nytt valv.

Fortsätt läsa ”Spelat: Fallout Shelter”

Återigen intar jag rollen som den anonyma taktikern utan ett ansikte eller röst. Det känns lite konstigt efter Robin och Corrin. Slagfältet har krympt till 6×8 rutor men i övrigt är reglerna som förr. Men på nått sätt har allt blivit så rörigt.

Fortsätt läsa ”Fire Emblem Heroes”

Alice är framgångsrik caféägare. Hon sitter utanför sitt kända bokcafé och pratar med en journalist om sina framgångar. Det är jag som är Alice. Det är jag som berättar om hur jag följt mina drömmar. Det är jag som ska berätta för journalisten hur allting började.

Men denna inledning har inte med något annat att göra. Det hela börjar egentligen efter en bilolycka. Varför jag nu någonsin skulle prata i telefon när jag är ute och kör i svårt väder är ett stort mysterium.
Det står en skugga över mig när jag vaknar. Hånande lämnar den mig åt mitt öde. Fastkedjad i en sjukhussäng. Av någon anledning ligger min dagbok på bordet och när jag plockar upp den upptäcker jag att det finns en hårnål. Självfallet förstår jag genast att det går att låsa upp kedjans hänglås med denna. Väl befriad så söker jag igenom rummet.

Panik!

Jag måste hitta något som kan ta mig här ifrån. Fönstret bara skramlar lite när jag rycker i det. Badrummet, det kanske finns ett till fönster där.

Ingen tur. Men badkaret är fullt med konstiga saker och jag letar igenom för att hitta något. Det känns väldigt ologiskt på vad som Alice tycker är användbart och inte. Av någon anledning så måste jag göra det i en fast ordning innan jag kan gå vidare…

Nä sorry jag kan inte relatera och känna mig som Alice. Utan jag funderar hela tiden vem är detta spelet menat för? Oengagerat tar jag mig vidare i spelet. 2 timmar senare är jag tillbaka på startmenyn. Va fan, har jag redan varvat det?

Skulle jag rekommendera det till någon? Nej, för jag känner ingen som gillar lätta peka-klicka-spel som är intresserad av en (typ) trettioåring kvinnas liv och hur hon kom fram till hur hon skulle följa sina drömmar. Jag köper inte heller storyn, den är helt enkel för klyschig.

Men gillar du feel-good-berättelser (även om du vanligtvis inte så intresserad utav spel) så tror jag detta kommer passa dig bättre än vad det passade mig.